A-märkt: En riktig ögonöppnare
mars 13, 2014 | By maria | No Comments
A-märkt kom till i ett samarbete mellan Folkets hus och Parker, Wift (Women in film and television) och Rättviseförmedlingen och har uppmärksammats i över 80 länder världen över. Intervju med Katja Uneborg, Ellen Tejle och Eva Beling.
Artikel från Populärmagasinet, 12 mars 2014
Året var 1985 och Alison Bechdel tecknar avsnittet The Rule för serien Dykes to watch out for. Året är 2013 och vad som har kommit att kallas Bechdeltestet tillämpas i en konsumentupplysning kallad a-märkt. Popmani har samlat initiativtagarna Katja Uneborg och Ellen Telje, båda föreståndare för Bio Rio, och Wift:s ordförande Eva Beling.
Ellen Telje, initiativtagare från Bio Rio.
Det sägs att Alison Bechdel tecknade The Rule med glimten i ögat. I avsnittet förklarar huvudpersonen Mo sina tre regler hon använder sig av när hon ser på film; filmen måste ha minst två namngivna kvinnliga rollfigurer, som pratar med varandra, om något annat än män. Det kan låta som enkla regler för fiktiva verk att klara av, men sanningen är den att majoriteten av filmer inte klarar testet. Det har därför spridit sig inom kulturvärlden och används av recensenter inom film såväl som litteratur.
Under hösten presenterade Bio Rio a-märkt som en ny konsumentupplysning där A står för ‘approved’ och indikerar på att filmen klarar de tre kriterier som Bechdeltestet omfattar. A-märkt kom till i ett samarbete mellan Folkets hus och Parker, Wift (Women in film and television) och Rättviseförmedlingen och har uppmärksammats i över 80 länder världen över.
Det var för två år sedan som Bio Rio kom i kontakt med Bechdeltestet första gången. De började då testa sina filmer internt för att mäta om kvinnor var underrepresenterade och började föra statistik.
Katja Uneborg: Vi hade väl någon bild av att vi är en kvalitetsfilmsbiograf – vi ska visa kvalitetsfilm som är bra och ifrån hela världen. Vi försöker att ha ett brett program och trodde väl på något sätt att det är självklart att det i den sorts film finns en kvinnlig representation. Men när vi kollade på våra filmer så var det ju inte alls så. Vi blev chockade. Det var då idén kom till första gången, att det var något vi ville upplysa publiken om.
Wift och Rättviseförmedlingen blev inte involverade förrän senare.
Eva Beling: Vi på Wift har hela tiden letat efter verktyg. Vi har pratat om flera olika sätt att lyfta de här frågorna, så när Ellen kom till oss var det verkligen mitt i prick. Det låg latent även hos oss, det var så självklart. Något vi hade gått och väntat på.
Hur kom Rättviseförmedlingen in i samarbetet?
Ellen Telje: Vi har samarbetat med dem förut och vi behövde hjälp strategiskt ifrån dem. Hur man får ut en ny idé och ett nytt koncept, som ska spridas och vara tydligt. De är duktiga när det gäller just jämställdhetsfrågor.
ET: Det var viktigt att det inte skulle bli en kvinnofråga, utan en fråga för hela samhället. För alla. En normfråga, något som alla kan ta till sig direkt. Det är därför vi pratade i början om att det skulle heta Q-märkt.
EB: Eller O-märkt!
ET: De jobbar ju också med att räkna saker. Att hela tiden sprida kunskap om hur det ser ut i samhället. Det här är de siffrorna vi har, det är så här det är. Man går inte in och tycker, utan det handlar bara om att objektivt mäta och räkna.
Wift:s ordföranden Eva Beling och Helene Granqvist
Foto: Christine Kisorsy
Varför är a-märkningen viktig?
ET: För att den synliggör kvinnors representation i film.
Behövs det?
ET: Verkligen! Eftersom folk inte vet om att det ser ut på det här sättet. Nästan alla reagerar med så stor förvåning. Det blir en ögonöppnare som man känner nästan i hela kroppen.
EB: Jag träffade en regissör i Tyskland och pratade om a-märkt. Det var första gången de hörde om det. Han började analysera sin egen film och hans tjej satt bredvid. ”Men dina tjejer har för fan inga namn” säger hon, och så skapades världens diskussion. Det drog verkligen igång en otrolig skräckförtjustning blandat med skratt och gråt. Det är rätt intressant när det är så.
Att a-märkningen öppnar upp en ridå för struktur är alla överens om. De har sett ögonen öppnas hos flera regissörer och manusförfattare som har gått i tron att deras egna filmer är a-märkta, som en självklarhet. Men så har det visat sig att det inte är så.
Vad beror det på?
ET: Den normen vi har. Det är ju så det alltid har varit. Det vanliga är att kvinnor har 27,4% av alla talroller i film. Det blir ju helt snett. Det representerar ju inte den värld vi lever i, för det är mer kvinnor än män på jorden. Men på bioduken som vi matas av så är det så otroligt få.
När A-märkt lanserades möttes de först av en uppförsbacke i Sverige. Det berodde på en del artiklar där A-märkt tolkades som en feministisk jämställdhetsstämpel.
KU: Om man får två minuter med vem det än är som har uppfattat det så, då fattar de. Då trillar det ner och då är det lugnt.
Men den feministiska jämställdhetsstämpeln som det pratades om var ett missförstånd av A:et som står för approved. Medier fick uppfattningen att stämpeln indikerade att filmer var osexistiska och jämställda. Bland annat skriver indiska The Times att testet är problematiskt eftersom flera filmserier, som exempelvis Harry Potter och Star Wars, inte klarar testet men uppskattas av både män och kvinnor.
ET: Så fort man talar om de här kriterierna förstår man ju att det går inte. Man måste in med massa subjektiva åsikter för att bedöma om en film är sexistisk eller inte, bra eller dålig. Det är inte det som a-märkningen gör. Men det är klart att det är några män i Sverige som tycker det här är jobbigt, som fortfarande bråkar.
EB: Det har bara varit positiva reaktioner som jag har upplevt det i alla fall. Liksom tvärtom, att det går framåt.
KU: Det är så oradikalt så det är svårt att tycka att det är för galet, för hårt eller för konstigt. Det är ingen som riktigt kan gå emot det.
Men medan Sverige var sena på bollen förstod de inte vad som hände utanför landets gränser. Där kanadensisk media skrev att ”Sweden is taking over!” och kinesisk media flög in till Bio Rio vid Hornstull Strand i Stockholm för att prata om A-märkt. Artiklarna är både positiva och negativa. Men trots kritiken har många tagit åt sig av a-märkningen. Flera biografer och festivaler både i och utanför Sverige har infört a-märkningen.
ET: Folk hör av sig hela tiden, det är helt fantastiskt! Det är många som får en ögonöppnare och det kan göra att det faktiskt blir småsteg framåt. Så att det blir en förändring. Det är det som är så fantastiskt.