Image Image Image Image Image Image Image Image Image

03 Feb

Wiftporträtt: Frida Hallgren

februari 3, 2015 | By | No Comments

Vem är du?

Jag är skådespelerska. Jag har jobbat och lekt med teater och film sen jag var 8 år. Väldigt målinriktat, lustfyllt och tidigt professionellt. Jag har gått teaterlinjen på gymnasiet och teaterhögskolan. Jag har jobbat 5 år på Uppsala Stadsteater och 9 år på Stockholms Stadsteater. Gjort långfilm och tv-serier. Sen några år tillbaka är jag också tvåbarnsmamma.

Vad är du aktuell med?

Jag är aktuell med långfilmerna Hallonbåtsflyktingen och Sune i fjällen som går på bio. I somras spelade jag in fortsättningen på Så som i himmelen, Så ock på jorden, som kommer upp på biograferna i september. Innan jul avslutade jag inspelningen av andra säsong av SVTs Fröken Frimans krig. Just nu är jag också högst aktuell med att sitta och slita mitt hår med min bokföring från hela förra året. Det är tufft när man är frilansare och har många olika projekt och restimmar att redovisa.

Vad gör du för att hjälpa kvinnor i branschen?

Jag pratar öppenhjärtligt med så många jag kommer åt om yrkesroller, förhållningssätt, inspiration osv. Förutom komplimanger och pepp så pratar jag även om vad jag själv tycker är svårt respektive lustfyllt. Jag försöker vara ett föredöme genom att ta plats på rätt sätt. Jobbar med att definierar vad jag behöver för att må bra på min arbetsplats och i den konstnärliga processen . Sen hoppas jag såklart att jag hjälper kvinnor genom att gestalta mina roller så mångbottnat som jag kan och får. Och imorgon ska jag bli medlem i Wift. Jag skulle vilja göra mer. Nån typ av fadderverksamhet kanske.

Hur har du själv fått hjälp?

Jag har haft lyckan att träffa många bra kvinnor (och män) redan tidigt i branschen. Men framför allt är det fyra kvinnor som har behandlat mig som en jämlike mig från första stund, oavsett erfarenhet och ålder hos mig, och med det menar jag att mötas med respekt, krav och lust. Jag började i en teatergrupp under ledning av rollsättaren Maggie Widstrand när jag var 11 år. Hon har stöttat och betyder väldigt mycket för mig och mitt yrkesval. Hon såg mig och tog min talang och vilja på allvar och hjälpte mig även in i film och tv. Hon kommer fortfarande på mina premiärer och får glittriga tårar i ögonen . Regissören Ella Lemhagen är en annan av mina själsliga följeslagare, som skapar ett kollektiv när hon arbetar, där alla är jämlikar och jobbar mot ett gemensamt mål. Skådespelerskan Gunilla Röör, som jag har spelat dotter till och lärt mig så mycket av bla att inte vara så till lags och våga ställa ”dumma” frågor. Och till sist skådespelerskan, regissören och teaterchefen Birgitta Englin. Dom här 4 lyssnar på unga människor och vill lyfta fram deras åsikter och kraft. Tack Maggie, Ella, Gunilla och Birgitta!

Det är svårt att som skådespelare hela tiden definieras och värderas av andra. Vad man är för kvinnotyp, vad man har för utstrålning m.m. Och märkliga gubbkommentarer som att så gör inte en riktig kvinna osv. Det finns så mycket sån skit. Så jag är glad att jag var bra rustad och boostad från början.

Vad ser du för förändring över tid?

Svår fråga. För mig är det mer ålders- och erfarenhetsrelaterat att jag tycker att mina personliga arbetsvillkor har blivit bättre. Det är som ett underhållsarbete som ständigt behöver jobbas på. Vi måste börja nätverka mer, som i Danmark, hjälpas åt med skapandet och inte tro att man ska vara så hemlig och unik. Det är väldigt viktigt i mitt yrke att vi är generösa gentemot varandra för att konkurrensen är så hård. Tipsa varann om jobb och lyfta fram varandra. Jag skulle såklart vilja se fler kvinnor i A-funktioner. Men det är på frammarsch hoppas jag!

Vilken kvinna skulle du vilja se porträtterad här? 

Maggie Widstrand, hon letar upp och ger plats åt många av våra fantastiska unga förmågor. Felice och Happy Jankell vore kul också.