Wift växer och tar nya utmaningar

Publicerad 3 mars, 2005

Intervju med Görel Elf, Wift Sveriges nya ordförande

- Första året har överträffat våra förväntningar. Det är uppenbart att det finns ett stort behov av ett kvinnligt nätverk i branschen. Det säger Görel Elf, ny ordförande för Wift Sverige. Efter bara ett år har den svenska avdelningen av Wift nästan 200 medlemmar. Och fler är på gång.

Görel Elf utsågs till ordförande vid Wifts konstituerande möte i mitten av februari. Hon har snart 30 års erfarenhet i film- och tv-branschen och arbetar just nu som projektledare på Utbildningsradion (UR).

Tidigare har Görel gjort spelfilm, dokumentärer och beställningsfilmer. Hon har också arbetat som dramaturg och undervisat på Dramatiska Institutet (DI).

- Antalet kvinnor i film- och tv -branschen har ökat dramatiskt under senare år. Nu har vi äntligen blivit så många att vi syns och hörs. Wift är ett självklart led i den här utvecklingen, säger Görel.

Ger förnyelse

Görel hoppas och tror att de många nya kvinnliga filmarna kommer att förnya film och tv både innehållsmässigt och formmässigt.

- I den mansdominerade filmbranschen tror man fortfarande att biopubliken nästan bara består av unga killar som vill se actionfilm. Men så är det ju inte. Det finns mängder av filmintresserade människor i olika grupper som längtar efter att få se "sina" filmer, inte minst kvinnor, säger hon.

Görel anser att branschen är ängslig och beroende av den så kallade ketchupeffekten. Den innebär att om en typ av film går bra gör man gärna fler liknande filmer på samma tema.

- Med fler kvinnor i branschen kommer vi få ett bredare utbud, säger hon och betonar samtidigt att alla kvinnor inte kommer att göra "kvinnliga" filmer.

- Kvinnor måste ha frihet att göra de filmer de vill. De får absolut inte bli ´gisslan i sitt kön´, säger hon.

Påtryckningsgrupp

En grundtanke med Wift är att organisationen ska vara en politiskt obunden påtryckningsgrupp.

- Det finns väldigt många vackra ord och tankar om jämställdhet. Men vi vill gå från ord till handling och ge orden ett konkret innehåll, säger Görel.

Det är en viktig roll inte minst nu när det nya filmavtalet skrivs. Enligt kulturminister Leif Pagrotsky ska hälften av pengarna för film gå till män, hälften till kvinnor. Men hur detta ska gå till rent praktiskt vet man ännu inte.

- Här kan Wift fylla en viktig funktion. Vi kommer att bevaka hur avtalet tolkas och hjälpa till med förslag på lösningar. Hur ska man till exempel få producenterna med sig? Får de större projektutvecklingsstöd om de satsar på kvinnor eller hur ska det gå till? Det gäller ju att bevaka detta så att avtalet blir genomförbart i praktiken, förklarar Görel.

På sikt är det tänkt att Wift ska bli en remissinstans i filmfrågor.

- Men där är vi inte ännu. Vi behöver längre tid på oss att bygga upp organisationen, säger Görel.

Genusperspektiv

Det är fortfarande män som gör de flesta långfilmerna och därmed får mest pengar. Ändå är filmbranschen ett av få områden som ännu inte har granskats ur ett genusperspektiv. Därför planerar Wift att låta genusforskaren Eva Mark undersöka ett filmprojekts väg från manus till färdig film utifrån ett genusperspektiv. Vilka problem och hinder är det som uppstår, hur fungerar beslutsfattandet och hur resonerar man kring begreppet kvalitet inom film. Det är några av de frågor som undersökningen förväntas ge svar på.

- Hittills har man varit fokuserad på Filminstitutets (SFI) roll när det gäller fördelningen av resurser utifrån ett genusperspektiv. Men det är ju inte bara på SFI som besluten fattas. De fattas även bland producenter, distributörer och i fonder. Vi vill undersöka vilka resonemang som ligger bakom besluten, säger Görel.

Hon berättar också att man inom Wift kommer att gå igenom hur många filmer som görs av kvinnor varje år. Resultatet kommer att presenteras för politiker och beslutsfattare.

- Det är ett sätt att ta temperaturen på branschen. Under 2004 gjordes ovanligt många filmer av kvinnor. Men det var ett lysande undantag. I år ser det inte alls lika ljust ut, säger Görel.

Luncherna viktiga

Kärnan i Wifts verksamhet är luncherna den sista måndagen i varje månad. Många medlemmar kommer regelbundet på de här luncherna. Här blandas spontana pratstunder vid borden med förberedda samtal kring olika teman med inbjudna gäster.

- Luncherna fyller en stor funktion. Ett exempel var när en medlem frågade efter mastersutbildningar i regi och omedelbart fick svar från en annan medlem som just kommit från USA och visste mycket om sådana utbildningar. Så fungerar nätverk när de är som bäst, säger Görel Elf.

Förhandsvisningar, seminarier och mingelkvällar är andra arrangemang som wift tänker fortsätta med.

- Vi kommer också att utnämna fler hedersmedlemmar. De går till personer som vi uppskattar alldeles särskilt mycket. Eva Mark blev vår första hedersmedlem. Snart kommer fler, lovar Görel.

Fler tv-människor

Görel vill gärna locka fler tv-människor till Wift.

- De som arbetar inom tv har hittills inte haft lika stort behov av ett kvinnligt nätverk som filmare. På tv är ju de flesta fortfarande anställda och är del av en yrkesgemenskap. Men tv står inför en stor förändring med färre anställda och fler frilansare. På tv arbetar dessutom många kvinnor. De kommer att behöva Wift i framtiden, säger Görel.

Under 2005 kommer wift Sverige även att bli en del av Wift International.

- För att bli medlem där måste man ha varit igång minst ett år. Det internationella nätverket kommer att ge våra medlemmar möjligheter att skaffa professionella kontakter över hela världen.

Särskilt för yrkesarbetande

Görel är dock noga med att Wift ska vara ett nätverk för yrkesarbetande kvinnor i film- och tv-branschen.

- Vi som redan arbetar i branschen behöver en egen plattform där vi kan stötta varandra. Men det är möjligt att vi på sikt inrättar stipendier för blivande filmare eller att vi utvecklar ett mentorskap. Men det är för tidigt ännu. Vi får inte greppa över för mycket. Det måste vara kvalitet på det vi gör, säger hon bestämt.