Wift-ordförande intervjuades av Svenska Dagbladet
Så här skrev Lina Kalmteg i torsdagens Svenska Dagbladet:
"Var är jämställdheten Svenska filminstitutet?" undrade organisationen Wift, Women in film and television, i en debattartikel häromveckan. Det är en berättigad fråga.
När det rådande filmavtalet började gälla 2006 var det med ett nytt jämställdhetsmål: Minst 40 procent av de manusförfattare, producenter och regissörer som får filmstöd bör vara kvinnor.
Målet ska vara uppnått om två månader. Det kommer det inte att vara. Siffror för 2009 visar att av de spelfilmer med konsulentstöd som har premiär i år är bara 25 procent regisserade, 31 procent skrivna och 41 procent producerade av kvinnor.
Cissi Elwin Frenkel, vd på Svenska filminstitutet, SFI, tyckte att presentationen av höstens filmpremiärer i augusti kändes "förskräcklig" i ett avseende: bara 3 av de 22 filmerna har kvinnliga regissörer: Teresa Fabiks Prinsessa, Petra Revenues Karaokekungen och Helena Bergströms Så olika.
-Det ser allt bättre ut på manus- och producentsidan. Men målet borde ju så klart vara 50/50 och det är fortsatt jättesvårt på regidelen, säger Cissi Elwin Frenkel.
Samtidigt påpekar hon att 36 procent av de långfilmer som har fått stöd hittills i år har kvinnliga regissörer.
-Men vi kommer inte vara nöjda förrän vi har lyckats. Och vi har sett att det stora problemet är att det inte finns en tillräckligt bred bas av kvinnliga regissörer som söker produktionsstöd.
Alltså: var är kvinnorna? Det är här SFI:s nya satsning kommer in. Utgångspunkten är lågbudgetprojektet Rookie som har funnits sedan 2007 och riktat sig till första- och andragångsregissörer. Konsulenten Andrea Östlund slogs snart av hur få kvinnor som sökte. Därför bestämde hon sig inför femte och sista omgången att enbart vända sig till kvinnor. Parterna - Film i Väst, SVT och SFI - backade upp henne. Hon fick in 78 ansökningar med kvinnlig regissör. Av de fyra tidigare omgångarnas totalt 190 ansökningar hade bara 38 kvinnlig regissör.
-Som man ropar får man svar, och jag ropade väldigt högt att jag sökte just kvinnor, säger Andrea Östlund.
Hon vaskade fram inte mindre än åtta riktigt bra projekt. En Rookiefilm valdes som planerat ut och får åtta miljoner kronor, Apflickorna som regisseras av debutanten Lisa Aschan. Dessutom ger SFI nu de sju andra filmerna 250 000 kronor var i utvecklingsstöd, en ovanligt stor summa.
-Det är dags att sluta säga att det inte finns kvinnliga långfilmsregissörer. Det är kontentan av min "undersökning", säger Andrea Östlund.
Förutom den nya satsningen ska dokumentärfilmaren Göran Gunér undersöka vad som händer med alla kvinnor som går ut landets två filmhögskolor. Men ansvaret att hitta kvinnorna ligger så klart inte bara på SFI. Lena Hanno Clyne, som långfilmsdebuterade med Falla vackert 2004, är en av de regissörer som nu får 250 000 kronor. Hon upplever att branschen inte velat uppnå jämställdhetsmålet.
-Det som gäller i filmbranschen är myten om det unga geniet och han är per definition manlig. Så länge man håller kvar vid den och inte försöker se att det finns olika sätt att närma sig konstnärlighet kommer man inte att kunna nå det där målet. Det här är en start. Fast filmerna måste ju bli gjorda också.
Daniella Prah, ordförande i Wift, ser den nya satsningen som en utmärkt början. Men hon tycker att det är tråkigt att man "återigen" fokuserar på debutanter.
-Det känns som att åldersdiskrimineringen snart är lika stor som könsdiskrimineringen. Det är alarmerande att så många som har gjort bra filmer inte har fått göra film på så länge.
När målet lanserades röt en del, främst män, att män nu skulle missgynnas. Den kritiken hörs fortfarande, enligt Cissi Elwin Frenkel.
-Det är som Kjell Bergqvist säger i Bröllopsfotografen: "Fan, det är kärringarnas tid nu." Men det blir parodiskt om det skulle komma sådan kritik mot den här satsningen. I snitt 70 procent av produktionsstödpengarna har ju gått till manliga regissörer i många, många år. Då är inte det här mer än rätt. Det finns otaliga skäl för filmbranschens framgång att satsa på det här. Det är inget vi gör bara för att vara snälla.
För Lena Hanno Clyne innebär utvecklingsstödet att hon kan fortsätta jobba på sitt klass- och relationsdrama Amarone.
-Jag ska inte ge mig förrän det är perfekt i mina ögon. Det hade jag inte kunnat göra utan pengarna.
Detta är Wift
Women in Film and Television (Wift) är en politiskt obunden, ideell organisation som synliggör och stärker yrkesverksamma kvinnor i alla funktioner inom film, tv och annan rörlig bild. Läs mer