Genusfrågan viktig i filmavtalet - men verktyg saknas för att nå målen

Skrivet av Anna Harding den 20 april, 2005

Goda föresatser räcker inte för att nå förändring, menar Wift i sitt remissvar till Utbildnings- och Kulturdepartementet.

Wift konstaterar med glädje att jämställdhetsaspekterna tas på allvar i förslaget till nytt Filmavtal 2006. Ambitionen att öka antalet kvinnliga filmskapare i svensk film framgår tydligt.

Men det framgår inte hur detta ska gå till och vad som händer om målet inte uppfylls.

Det anser Wift i sitt remissvar till Utbildnings- och Kulturdepartementet, som nyligen har lämnats. Remisstiden gick ut den 25 april.

Filminstitutet åläggs i förslaget att fortlöpande och årligen utvärdera jämställdhetsmålen samt redovisa stödnivåer för filmer i huvudsak skapade av kvinnor respektive män. Wift anser att den här redovisningen måste omfatta en mer djupgående analys och inte bara siffror på antalet män respektive kvinnor i de olika yrkesrollerna.

Inga specialbestämmelser

Wift betonar samtidigt att ambitionen att öka jämställdheten inte får utmynna i specialbestämmelser som genom ekonomiska styrmedel leder till enbart kvinnligt bemannande filmprojekt. Intentionen måste vara att kvinnor och män arbetar tillsammans inom filmbranschen - inte att det tillskapas reservat för något av könen.

Genusfrågan berör hela filmbranschen

Wift påpekar också i sitt remissvar att Filminstitutets betydelse som finansiär av svensk film har minskat. Därför anser Wift att regeringen inte bör lägga för stort ansvar på Filminstitutet när det gäller förmågan att förbättra kvinnors villkor i filmbranschen.

Istället bör regeringen verka för att genusfrågan berör hela filmbranschen genom att se till att den finns med i det blivande Filmavtalets samtliga paragrafer och formuleringar.

Remissvaret i sin helhet:

- Inriktning på filmpolitiken från 2006 (Ds 2005:8)

Wift (women in film and television) är en politiskt obunden, ideell organisation som synliggör och stärker yrkesverksamma kvinnor i alla funktioner inom film, tv och annan rörlig bild. Wift bildades i Los Angeles i början av 1970-talet som en protest mot den manliga dominansen i filmbranschen. Idag har organisationen över 10,000 medlemmar och finns representerad i ett fyrtiotal länder. Wift Sverige bildades i slutet av 2003.

Wift Sverige lämnar här kortfattade synpunkter på regeringens filmpolitiska promemoria (Ds 2005:8). Inledningsvis kan vi med glädje notera att jämställdhetsaspekterna är återkommande vid analys och genomgång av det filmpolitiska läget. Den debatt som förekommit under senare år har tagits i beaktande av den arbetsgrupp som arbetat fram avsiktsförklaringen om ett nytt Filmavtal 2006.

Målsättningar - men avsaknad av verktyg

En principiell kritik är dock att avtalsförslaget är i avsaknad av verktyg för att de säkerligen med god vilja formulerade målsättningarna skall uppfyllas. Avtalsförslaget anger mål om kvinnors ökade möjligheter att beredas plats i produktionsprocess av svensk film men talar inte om hur detta skall realiseras, eller vilka konsekvenserna blir om intentionerna inte uppfylls.

Sedan 2000 är ett av de övergripande målen för statens filmstöd att förbättra kvinnliga filmskapares villkor. Sedan 2003 är detta mål förtydligat och Svenska Filminstitutet tilldelades ett jämställdhetsuppdrag. Seminarier har arrangerats, frågan debatterats och publikationer trycks - men någon varaktig förändring har inte gått att skönja. Mot bakgrund av detta anser Wift att 2006 års Filmavtal måste gå ett steg längre och precisera vilka filmpolitiska verktyg som Svenska Filminstitutet förfogar över i syfte att uppnå målsättningarna.

Kontrollstation

Promemorian föreslår att en kontrollstation inrättas ett år innan avtalsperiodens slut (2009) då endera könet skall vara representerat till minst 40% inom tre upphovsmannakategorier (manusförfattare, producent och regissör). Wift anser att det är riskabelt att lägga kontrollstation så långt fram i tid. Risken är uppenbar att filmbranschen arbetar vidare enligt gängse norm men åstadkommer dramatiska förbättringar av könsfördelningen, till kvinnors fördel, inför kontrollstationen. Detta riskerar att bli en engångsföreteelse och inte påverka kvinnors möjligheter långsiktigt och systematiskt.

Wift vill även poängtera att den kvinnliga representationen inom upphovsmannakategorierna inte skall syfta till att frambringa kvinnligt bemannade filmprojekt. Intentionen måste vara kvinnor OCH män skall arbetar tillsammans i filmbranschen - inte att skapa reservat för endera könet.

Fördjupad och löpande utvärdering av jämställdhetsmålen

Svenska Filminstitutet åläggs enligt promemorian att fortlöpande och årligen utvärdera jämställdhetsmålen; könsfördelning vad gäller såväl upphovsmän som filmteam. Vidare skall Filminstitutet redovisa stödnivåer för filmer i huvudsak skapade av kvinnor respektive män. Regionala filmproduktionscentrum skall omfattas av samma mål och redovisningskrav.

Wift anser att ovanstående krav på redovisning är ett minimum. För att långsiktigt och systematiskt förändra de rådande förhållandena i filmbranschen måste redovisningen omfatta djupgående analys, inte bara siffror på antalet män respektive kvinnor i de olika yrkesrollerna. Wift anser att det är nödvändigt att påbörja förändring av de grundläggande strukturerna i filmbranschen. Detta åtagande bör Svenska Filminstitutet, såsom filmpolitisk verkställare, ha ansvar för.

Vad kan Svenska Filminstitutet göra?

Svenska Filminstitutets betydelse som finansiär av svensk film har minskat. I praktiken står förhandsstödet för i genomsnitt 25 % av en films produktionskostnad. Mot bakgrund av detta vill Wift uppmärksamma komplexiteten i att ålägga Filminstitutet ett stort ansvar för att åstadkomma radikala förbättringar av kvinnors villkor i filmbranschen. Filminstitutet har inte den maktpositionen i svenskt filmliv för att åstadkomma detta. Därför bör regeringen lägga stor vikt vid att söka precisera genusfrågan i den branschöverenskommelse som Filmavtalets paragrafer och formuleringar utgör. Mot bakgrund av att förhandlingar om avtalets slutgiltiga utformning sker under stark tidspress uppmanar Wift regeringen att tillkalla kvalificerad rådgivning i syfte att säkerställa jämställdhetsaspekterna i den framtida filmpolitiken.

Stockholm den 20 april 2005,

Styrelsen för Wift Sverige

Görel Elf Karlén, ordförande
Ingrid Edström, Lisa Taube, Pernilla Hultén, AnneMarie Harms, Charlotte Suarez Mazar, Gundel Wetter, Anne-Marie Söhrman Fermelin, Annelie Edström, Sirel Peensaar Miell, Gunilla Burstedt, Susann Jonsson, Ewa Cederstam, Anita Oxburgh